Författare: mSundsvall2021

Det är utom vårt förstånd att majoriteten inte förstår anledningarna till att Sundsvall dalar i Svenskt Näringslivs företagsrankning. Eller hur ska vi annars tolka det märkliga replikskiftet där majoriteten påtalar att de inte delar Marcus Backholm Bohlins bild av att kommande etableringar i Torsboda gör att kommunen tappar fokuset på befintliga företag.

S, V och C skriver: ”Om det hade varit fallet så hade resultatet såklart varit annorlunda för Timrå kommun, som är en mindre kommun med mindre resurser”.

Redan i vintras flaggade Moderaterna för att fokuseringen 5 000 nya jobb och Torsboda kan medföra att Sundsvalls kommun inte gör sin hemläxa gällande att tillgodose behoven för våra små och medelstora företag. Den läxa som Timrå gjort och fortsätter att göra – trots att de är en mindre kommun med mindre resurser. Då vi är större och har större resurser borde vi prestera bättre.

Sedan det moderatledda styret i Sundsvall avgick 2014 har vi rasat i rankningen. Detta är ett faktum. Och det handlar inte om några marginella placeringar, utan 92 för att vara exakt. En mycket negativ och högst beklaglig trend för Sundsvalls näringsliv.

Ett annat faktum är att majoriteten vid flertalet tillfällen försämrat förutsättningarna för Sundsvalls näringsliv. Låt oss lyfta ett antal exempel. Så sent som förra veckan beslutade kommunfullmäktige om en ny inköpsstrategi. Tyvärr har vi, trots oppositionens invändningar, fortfarande kvar skrivelser kopplat till kollektivavtal – även fast vi vet att kravet på kollektivavtal är orimligt för de små företagen, vilket också medför att de utesluts från våra upphandlingar.

Ytterligare ett exempel är LOV i äldreomsorgen som bland annat syftar till att öka vårdtagarnas inflytande över de offentligt finansierade tjänsterna, men likväl för att underlätta för privata entreprenörer att etablera sig på marknaden. Något som verkar gått S, V och C helt förbi.

Intresset för näringslivsrankningen har varit tämligen svalt hos majoriteten och det näringslivspolitiska program kommunen beslutade om redan 2019 har inte gett bättre resultat. Ett program som skulle förbättra kommunens service, ge fler nöjda företagare och ökad tillväxt. För att citera dåvarande kommunalrådet Peder Björk: ”företagens frågor ska prioriteras högst upp för tjänstemän på alla förvaltningar och ute i de kommunala bolagen, ja för alla som arbetar inom kommunen. Och de företag som är intresserade av att fortsätta driva verksamhet eller att etablera sig i Sundsvall behöver inte tveka över hur högt vi värdesätter företagen”. Tomma ord och en byrålådeprodukt är aldrig bra. Ord kräver handling.

När S, V och C skriver i sin replik att de självklart vill att Sundsvall ska placera sig bättre än plats 244 av 290 skramlar det märkvärdigt tomt. Utveckling kräver förändring, utan förändring ingen utveckling. Och som svar på kommunalrådets lösning på problemet – vi kommer aldrig att lyckas med en kulturförändring utan ett politiskt styre som sätter näringslivsfrågorna högst på agendan.

Alicja Kapica (M), oppositionsråd

Oskar Brusell Strid (M), gruppledare

Signe Weiss (M), ledamot service- och förvaltningsutskottet

Idag presenterades de kommunala statsbidragen av Sveriges regering. För Sundsvalls del innebär det 66,1 miljoner kronor i generella statsbidrag samt ytterligare 9 miljoner kronor i riktade statsbidrag.

– Det här är en Tidöinjektion som tydligt visar att regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna och minska risken för neddragningar i den kommunala verksamheten. Sundsvall står inför en rad utmaningar med brister i så väl skola som inom vård- och omsorg, men också i samband med kraftigt ökade investeringar kopplat
till Torsboda varpå statsbidraget är mycket välkommet. Vi sviker inte välfärden, säger Alicja Kapica (M), oppositionsråd.

De riktade statsbidragen motsvarande 9 mnkr går till skola, vård och omsorg samt civilförsvar.

– I Socialdemokraternas Sundsvall klarar inte ens hälften av tredjeklassarna kunskapskraven i nationella provet och Skolinspektionen har behövt komma hit för att rätta till våra tillkortakommanden. Det är för dåligt, men med den här Tidöinjektionen ser vi äntligen en regering på plats som i stället för symbolpolitik faktiskt stärker förutsättningarna för skolan. Det är välfärdspolitik när den är som bäst, säger Oskar Brusell Strid (M), gruppledare.

Kraftiga tillskott till välfärden i höstbudgeten:

Regeringen vill förbättra de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. I den kommande höstbudgeten föreslår regeringen att de generella statsbidragen förstärks med 10 miljarder kronor från och med nästa år. Förstärkningen behövs för att stötta kommuner och regioner i spåren av den höga inflationen.

Förutom de generella statsbidragen föreslår regeringen även nära 6 miljarder i riktade statsbidrag till kommunsektorn för 2024, sammantaget ett tillskott på nära 16 miljarder kronor.

De generella statsbidragen fördelas 70/30 till kommuner respektive regioner.

Våra yngsta barn är vår mest värdefulla tillgång, och deras tidiga år formar grunden för deras framtid. Det är med oro vi läser om förskolans utmaningar i Sundsvall, där stora barngrupper har blivit normen. Den 8 augusti rapporterade Sundsvalls Tidning om hur över 73 procent av åldersindelade barngrupper i förskolan överskrider Skolverkets rekommendationer. Det är hög tid att vi som samhälle tar ett beslutsamt steg mot att prioritera våra barns utveckling och välmående.

Denna problematik är ingen nyhet för oss i oppositionen. Sedan 2014 har vi lagt flera förslag med syfte att minska barngrupperna och även öronmärkt resurser för att möjliggöra mindre barngrupper i våra kommunala budgetar. Det är en strategi som skiljer sig avsevärt från den nuvarande majoritetens inställning. Tyvärr har majoriteten, ledd av Socialdemokraterna, aktivt fört en politik som ökat barngruppernas storlek i ett försök att spara pengar.

Skolverkets rekommendationer om barngruppers storlek är mer än bara siffror på papper. De representerar kvaliteten och omsorgen som våra barn förtjänar under deras viktigaste utvecklingsfas. För barn i åldern 1–3 år rekommenderas en barngrupp med 6–12 barn, medan barn i åldern 4–5 år bör ha 9–15 barn i gruppen. Dessvärre är Sundsvalls verklighet av en helt annan natur. Många förskolor överskrider dessa riktlinjer avsevärt, med barngrupper som kan uppgå till 20 eller till och med fler. Denna situation äventyrar barns möjlighet till en trygg utveckling och den stimulans de behöver, både socialt och pedagogiskt.

Effekterna av stora barngrupper drabbar inte bara barnen. Pedagogernas arbetsmiljö påverkas negativt när de inte kan erbjuda den individuella uppmärksamhet och närhet som varje barn förtjänar. För att skapa en balanserad och trygg förskolemiljö krävs tillräckligt med vuxna för att kunna möta barnens olika behov och önskemål.

Vi inser självklart att olika typer av förskolor kan vara en tillgång. Vi vill ha en blandning av större och mindre förskolor, dagbarnvårdare och privata utförare. Variationen berikar barnens erfarenheter och främjar deras utveckling. Men i stora barngrupper blir det svårt att etablera de nära och förtroendefulla relationer som är så avgörande för barnens välbefinnande och utveckling. Känslan av otrygghet som kan uppstå i dessa situationer kan leda till negativa konsekvenser som svårigheter med koncentration, trötthet och nedstämdhet.

Politik spelar en avgörande roll. Prioriteringar gör skillnad. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill ge våra yngsta Sundsvallsbor den livsstart de förtjänar. Detta är en investering som kommer att ge positiva resultat både omedelbart, inte minst när det gäller förskolepersonalens arbetsmiljö, och på längre sikt, då trygga barn skapar trygga vuxna. Storleken på barngrupperna spelar en avgörande roll i denna ekvation.

Så sent som för några dagar sedan fick oppositionen, likväl kommunalrådet och kommundirektören, information av extern part om felaktigt nyttjande av kommunens poolbilar. En av kommunens bilar hade fungerat som färdmedel i syfte att bland annat transportera personer till en av stadens nattklubbar.

Ännu en kommunskandal. Vad är det som gör att Sundsvalls kommun gång på gång brister i såväl ledning som styrning? Många gånger är det media eller andra externa aktörer som informerar oss om i vilka avseenden vi avviker från såväl lagar som policys och riktlinjer. Oavsett om det handlar om poolbilar, korruption eller tystnadskultur. Det duger inte och det är heller inte acceptabelt. Sundsvalls kommun kan inte låta media och andra externa parter sköta internkontrollen, vi måste sätta oss i förarsätet och ha ett fungerande ledarskap – i alla led.

I ST:s ledardebatt 2/8 skrev Backholm Bohlin bland annat: ”Att Sundsvalls kommun lider av en tystnadskultur är ett påstående som ofta återkommer i debatten. De senaste åren har vi lite nu och då kunnat läsa vittnesmål om hur anställda som är kritiska straffas eller tystas ner. Nu är det på äldreboendet Kristinelund i Nacksta som känner sig tystade och ifrågasatta”. Ännu ett kvitto på att det råder tystnadskultur inom Sundsvalls kommun. Vi är en offentlig skattefinansierad verksamhet där öppenhet är särskilt avgörande. Öppenhet är också tillsammans med ”mod” och ”helhetssyn” ett av våra värdeord. Journalister kan omöjligen bevaka allt som pågår, därför är det viktigt att medarbetarna själva har modet och reagerar på felaktigheter.

Kommunens rådande situation är högst beklaglig och mycket allvarsam. Sundsvallsborna ska få valuta för sina skattepengar. Framför allt ska vi använda skattepengarna till att förbättra välfärden och säkra kommunens mest grundläggande uppgifter. Då kan fler få vård i tid, barnen lära sig mer i skolan och människor känna sig trygga. Om vi ska ha råd med välfärden, utan omfattande skattehöjningar, måste vi prioritera rätt saker och inte lägga tid och engagemang på att städa i vår egen oreda.

Inom en snar framtid kommer vi att öka vår befolkning med närmare 10 000 invånare och då är det av yttersta vikt att Sundsvalls kärnverksamheter – skola, vård och omsorg och så vidare – fungerar.

Vi får heller inte glömma att vi har en mycket utmanande uppgift kopplat till kompetensförsörjning. Vårt näringsliv flaggar redan nu för stora svårigheter att hitta rätt kompetens till sina verksamheter. Och ska vi lyckas locka kompetens till vår region, då måste vi som kommun också vara attraktiv. Bristande ledning och styrning kostar onödiga skattepengar. Det är inte meningen att kommunens poolbilar ska nyttjas för privat taxiverksamhet eller att modiga medarbetare som flaggar för icke fungerade delar i vår verksamhet ska tystas ner.

Vi finner det högst relevant att ställa oss frågan; ”Vad kostar egentligen S, V och C:s ledning och styrning av Sundsvalls kommun och har Sundsvall verkligen råd med notan?”

Alicja Kapica (M), oppositionsråd
Oskar Brusell (M), gruppledare

För den politiska majoriteten har det inte varit självklart att anpassa planer när effekten av beslut inte blir som de önskar. Som de skriver är tanken att ytparkeringar ska minska. Trots att flöden till vissa besökspunkter påverkas. Trots att vi står inför en stor befolkningsökning. Trots att många känner sig tryggare att parkera på en ytparkering.

Det är glädjande att majoriteten nu lyssnat på våra invändningar mot den snabba nedmonteringen av centrala ytparkeringar och att parkeringarna vid södra Esplanaden fredas. Vi hade även hoppats att det i samma klubbslag skulle tagits beslut om att utöka tiden för korttidsparkering från två till tre timmar. Ett beslut för att bättre tillgodose besökares, medborgares och näringslivets behov då ärenden som tar tid kan göras utan stressen att få en parkeringsbot.

Något som majoriteten inte heller tänker på är att en tätare stad med fler invånare är i behov av service. Leveranser, transporter, hantverkare, omsorg med mera.

En tätare stad borde även erbjuda möjlighet till boendetaxa. Moderaterna vill införa boendeparkering i de bostadsområden som saknar bilparkering på den egna fastigheten, som låter boenden parkera under längre tid och till en lägre avgift än besökande.

Dessutom ser vi att det blir allt vanligare att semestra året om med husbil. Därför vill vi ha permanenta ställplatser för husbilar i centrala Sundsvall. Husbilsfolket är som regel en köpstark grupp och finns ingen lämplig ställplats stannar man inte i staden och handeln på andra platser gynnas i stället.

Och apropå året runt. Under vinterhalvåret är det många gånger ett måste att ta bilen – då bussarna inte går på grund av halka. Och cykeln därför inte heller är ett alternativ. Med anledning av det borde planering av mobilitet ske med vinterglasögonen på. Vi kan inte bara planera staden och kommunen för soliga sommardagar.

Niklas Säwen (S), Klara Hedin (V) och Hans Forsberg (C) skriver i en debattartikel att de inte har någon plan att bygga kärnkraft i Sundsvall. Må så vara, men nog har majoriteten också koll på att kommuner varken kan eller ska bygga kärnkraft?

Det förslag som de refererar till gäller en motion från M, KD och L, där vi i oppositionen anser att experter inom Sundsvalls kommun ska förbereda mark om en kärnkraftsetablering initieras från exempelvis Vattenfall. Vi föreslår detta eftersom det inte är någon naturlag att Sundsvall och elområde 2 fortsatt ska ha elöverskott.
Med de elintensiva etableringar som planeras av olika aktörer kommer sannolikt en ökad nätkapacitet och ny energiproduktion att krävas.

S, V och C har som bekant inte den bästa historiken när det kommer till att förstå näringslivets förutsättningar. Deras attityd i den här frågan är inget undantag. Att näringslivet efterfrågar mer planerbar kraft och en bred energimix kan knappast vara någon nyhet, förutom möjligtvis för denna trio.

Den 11 juni konstaterade även Sundsvalls Tidnings ledarskribent Marcus Backholm Bohlin att ”det behövs både väderberoende och planerbar kraftproduktion” samtidigt som han konstaterar att ”det inte fungerar om politiker i landets alla kommuner och regioner säger nej till mer kraftproduktion i just deras närområde”. Vi kan bara instämma.

Att Niklas Säwén (S), Klara Hedin (V) och Hans Forsberg (C) oroar sig för vårt förslag är en felprioritering. De borde däremot oroa sig för andra saker. Arbetet med att återupprätta kommunens förtroende efter alla snedsteg som gjorts med er som ytterst ansvariga är en inte alldeles enkel uppgift. Arbetet med att säkra ekonomiska förutsättningar för morgondagens Sundsvall är också en svår, men nödvändig uppgift.

Om majoriteten vill börja lägga fokus på dessa frågor och tala om dessa utmaningar ska de veta att den Blå Alliansen vilken dag som helst är beredd att kavla upp ärmarna och få jobbet gjort.

Vår fråga till majoriteten kvarstår dock – hur får man stabil tillgång på el? Finns väl bara kolkraft, olja och (rysk) gas kvar att välja på som är stabil förutom kärnkraft då? Är det era alternativ?

Under de senaste åren har fler och fler parkeringar försvunnit från centrala Sundsvall. Vid dagens stadsbyggnadsnämnd presenterar Moderaterna ett flertal förslag i syfte att förbättra parkeringssituationen.

”Bland annat vill vi bygga ett parkeringshus i området Norra Järnvägsgatan, och – till skillnad från Socialdemokraterna – säger vi parallellt nej till att ta bort fler gatumarksparkeringar”, säger Signe Weiss (M), gruppledare stadsbyggnadsnämnden. ”En tätare stad behöver möjlighet att parkera, men inte bara för besökare, boende, kontorsarbetare, utan också för transporter av varor och tjänster. Samtidigt är det viktigt att mobiliteten fungerar även under vinterhalvåret – alla kan inte jobba hemma, tjänster måste utföras, varor måste kunna levereras”.

I takt med att bilar tar en mer hållbar inriktning och att Sundsvall växer, så måste Sundsvall även fungera för bilister och där är tillgängliga parkeringar en viktig faktor för morgondagens trafikplanering.

”Vi har länge sett en förändring i stadens trafikplanering där bilen som färdmedel prioriteras ned av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Sundsvall måste fungera för alla typer av färdmedel och vi vill se förbättringar för alla typer av trafikslag – oavsett om man vill ta bilen, åka kommunalt, cykla eller gå”, säger Oskar Brusell (M) gruppledare för Moderaterna i Sundsvall.

Ett annat initiativ från Moderaterna som är kopplat till boende i centrala Sundsvall är boendeparkering, något som idag inte erbjuds av Sundsvalls kommun.

”Vi vill införa boendeparkering i de bostadsområden som saknar bilparkering på den egna fastigheten. Ett boendeparkeringstillstånd låter boenden parkera under en längre tid och till en lägre avgift än besökande”, säger Signe Weiss (M).

Ett återkommande känt problem i centrala Sundsvall är bristen på permanenta ställplatser för husbilar.

”Ställplatser är en självklarhet om vi vill att husbilsfolket, året om, ska stanna till i Sundsvall. På så sätt kan de parkera i närheten av butiker och restauranger, vilket ger ökade intäkter till kommunen från turistande husbilar. Av den anledningen lägger vi även ett förslag på att undersöka lämplig plats för permanenta ställplatser”, säger Oskar Brusell (M).

Övriga nämnsinitiativ som presenteras av Moderaterna vid dagens stadsbyggnadsnämnd är att utreda införande av P-skiva eller ett visst antal avgiftsfria timmar per dag på några centrala platser i Sundsvall samt att följa upp hur befintliga pendlarparkeringar och laddplatser för elbilar i nyttjas och var nya kan behövas.